Behandlingsmöjligheterna vid urinblåsecancer har på senare år utvecklats mer än på flera decennier. Utöver konventionella cytostatika och immunterapi med checkpoint-hämmare ingår numera även ADC-behandling och lågmolekylära tyrosinkinashämmare i behandlingsarsenalen. De nya behandlingsmöjligheterna har dubblerat överlevnaden hos patienter med metastaserad urinblåsecancer.
Cirka 3 200 personer per år i Sverige diagnostiseras med urinblåsecancer, den vanligaste cancerformen i urinvägarna. Merparten av de diagnostiserade är äldre män.
– Utöver de nya målsökande terapierna med ADC-läkemedel och tyrosinkinashämmare fyller de konventionella kemoterapierna fortfarande en viktig del av många patienters behandling. Kombinationen av ADC-läkemedel och immunterapier är särskilt lovande och nyligen har denna kombinationsbehandling introducerats som en ny standard för patienter med generaliserad sjukdom. Det är även av stor vikt med ytterligare precisionsmedicinsk utveckling för att öka förståelsen för vilka biomarkörer som kan associeras med bättre eller sämre effekt. På så sätt kan vi intensifiera behandlingen för de patienter som svarar bra och snabbt rikta in oss på andra alternativ för de med sämre nytta, säger Anders Ullén.
Prognostisk och prediktiv
Nya kombinationsbehandlingar, exempelvis immunterapier i kombination med nya typer av ADC-läkemedel med en annan specificitet och cytotoxisk komponent än de som används idag, är ett lovande och intressant forskningsspår framöver.
BioBladder är ett forskningsprojekt som kan öka mängden prognostisk och prediktiv information för en förbättrad precision i behandlingen. Studien genomförs prospektivt och nationellt och intresset för att delta har varit stort, både från patienter och forskare. Inledande biomarkördrivna studier pågår, exempelvis avseende cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) och spatiala proteinmarkörer. Målet är att få fram prognostisk och prediktiv information som kan optimera och individualisera behandlingen samtidigt som resursutnyttjandet förbättras.
”Biomarkördrivna kliniska prövningar är dyra men investeringen behövs.”
Resurskrävande forskning
Den fortsatta forskningen om precisionsmedicin för metastaserad urinblåsecancer är resurskrävande.
– Biomarkördrivna kliniska prövningar är dyra men investeringen behövs för att kunna ge bättre och mer precisa behandlingar på sikt. Forskarteamet behöver också vara multiprofessionellt med kollegor som har komplementära kompetenser, som onkologer, patologer, prekliniska forskare och bioinformatiker, avslutar Anders Ullén.