Förnyad nationell cancerplan i USA

Den nationella cancerplanen i USA försöker få alla att gå samman i kampen mot cancer. Genom åtta mål ska allt ifrån forskning till ojämlikhet förbättras.
– Planen har blivit ett ramverk som går att bygga vidare på, säger Nancy Siebert Murphy vid National Cancer Institute.

I USA har en särskild cancerplan tagits fram som ska fungera som en vägledning i kampen mot cancer. Den lanserades 2023 och initierades av den dåvarande ordföranden för National Cancer Institute, Monica Bertagnolli.
– Hon började gräva i historien och hittade en nationell cancerplan från 1971. Planen togs fram under Nixon-administrationen när den dåvarande presidenten utlyste ett krig mot cancer och pumpade in mycket pengar i cancerforskningen. Den gamla planen dammades av och moderniserades, säger Nancy Siebert Murphy vid National Cancer Institute.

Alla ska göra sin del
Planen består av åtta mål, uppdelade i två kategorier. En kallas för ”stärkande mål”, och fokuserar på cancerforskning och cancervård. Den andra kategorin, ”hälsocentrerade mål”, är inriktad på att förbättra hälsan.
– Den centrala tanken med planen är att om alla gör sin del så kan vi tillsammans utrota cancern. Alla ska vara delaktiga: forskare, läkare, patienter och allmänheten. Alla behöver vara involverade. Som privatperson kan man till exempel hjälpa till genom att skjutsa en vän till en viktig screening som de annars hade hoppat över, säger Nancy Siebert Murphy.
Engagemanget har man försökt att uppnå via en kampanj, ett nyhetsbrev och stor närvaro på sociala medier. En viktig del var också att involvera de 71 dedikerade cancersjukhus som finns i USA.
– Planen blev ett sätt för dem att faktiskt fråga sig om de gör allt de kan för att adressera de olika målen. En del människor har till exempel långt till cancersjukhusen, hur kan man jobba för att göra vården mer tillgänglig? Eller så är ett sjukhus bra på att samla in viktig data, men sämre på att dela kunskap vidare, säger Nancy Siebert Murphy.

”Den centrala tanken med planen är att om alla gör sin del så kan vi tillsammans utrota cancern.”

Patientdata och kliniska studier
Något som planen lägger stor vikt vid är cancerforskning och hur centralt det är att samla in data och att patienter medverkar i kliniska studier. Under Nixon-administrationen startades en slags hjälplinje för cancerpatienter, där de kan få råd och praktisk vägledning. De som svarar på telefonsamtalen är uppdaterade kring vilka studier som söker deltagare.
– Läkare pratar väldigt lite med sina patienter om kliniska studier, men det behöver inte vara komplicerat. Man kan till exempel sätta upp affischer med efterlysningar i väntrummen, säger Nancy Siebert Murphy.
I USA finns stora klyftor i samhället och sjukvården, något som planen också försöker göra något åt.
– Vi har olika grupper, till exempel ursprungsbefolkningen, som har högre förekomst av vissa cancerformer. Och de bor långt bort från städerna och cancercentren. En lösning som sjukhusen kan titta på är till exempel att flyga in läkare till vissa områden.

Preventivt arbete centralt
Preventivt arbete blir i USA allt mer centralt i kampen mot cancer, bland annat görs mycket screening för bröstcancer och koloncancer.
– Just nu pågår också en stor studie för ett multicancertest-test, där man kan upptäcka cancer tidigt via blodprov. Det är nästa stora grej och kan bli en total gamechanger, säger Nancy Siebert Murphy.
Hon tror att en cancerplan är bra att ha för ett land eftersom det ger alla ett tydligt ramverk att jobba efter.
– Titta på hur andra har gjort det, exempelvis har England en plan. Det krävs engagerade ledare som tar fram planen, men också de som implementerar den. Sedan krävs det också att politiker står bakom den och att det avsätts pengar. Men vi har lyckats göra mycket med nästan ingen budget alls.