Ny behandling mot aggressiv prostatacancer
Varje år diagnostiseras 10 000 svenskar med prostatacancer, den vanligaste cancerformen hos män. Behovet av att förbättra behandlingen av aggressiv prostatacancer är stort. För närvarande pågår intensiv forskning som kan resultera i förbättrade diagnostiska markörer och effektivare riktade monoklonala antikroppsbehandlingar för denna patientgrupp.
Aggressiv prostatacancer behandlas i dagsläget främst med radikal prostatektomi, med risk för urininkontinens och nedsatt sexuell funktion. Om kirurgi inte kan genomföras genomgår patienterna i allmänhet strålbehandling, vilket bland annat riskerar att skada ändtarmen.
De senaste femton åren har Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet och överläkare i klinisk patologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, forskat på en specifik onkogen signalväg som används av cancerceller för att metastasera. Hon utsågs till Årets cancerforskare 2024. Hennes forskning handlar om att utveckla nya, förbättrade cancerläkemedel mot aggressiv prostatacancer. Hon arbetar också med prediktiva biomarkörer som kan kartlägga utvecklingen av aggressiva cancerformer, bland annat med hjälp av CRISPR/Cas9-metoden.
Målet för Maréne Landströms forskargrupp är att utveckla nya läkemedel som kan bli effektiva stoppklossar för prostatacancer. Forskningen har resulterat i en monoklonal antikroppsbehandling för aggressiv prostatacancer som för närvarande befinner sig i preklinisk fas.
Ökad överlevnad och livskvalitet
– Läkemedelskandidaten baseras på antikroppar som kan hindra cancercellerna från att föröka sig lokalt och hämma deras metastaserande förmåga. Visionen är att läkemedelskandidaten ska bidra till en ökad överlevnad, förbättrad livskvalitet och betydligt färre biverkningar. Just sannolikheten att biverkningarna blir få eller uteblir helt är god med tanke på att vi har lyckats identifiera de faktorer som gör cancercellen aggressiv. Hösten 2025 inleder vi toxikologiska studier. Därefter är ambitionen att inleda samarbete med ett läkemedelsbolag som kan fortsätta utvecklingsarbetet, säger hon.
Ambitionen är att behandlingen ska kunna testas på patienter i kliniska studier inom några år. Förhoppningen är att läkemedelskandidaten även kan användas till att behandla andra cancerformer, solida tumörer som använder samma signalväg.
”Visionen är att läkemedelskandidaten ska bidra till en ökad överlevnad, förbättrad livskvalitet och betydligt färre biverkningar.”
Identifiera högriskpatienter
Parallellt forskar Maréne Landström och hennes forskargrupp på prediktiva biomarkörer för att identifiera de patienter som drabbas av aggressiva cancerformer. Forskargruppen arbetar intensivt med att hitta och validera biomarkörer som kan indikera vilka patienter som löper störst risk för aggressiv prostatacancer.
– Vi har hittills utvecklat två lovande biomarkörer som befinner sig i en valideringsfas. Vi har även börjat titta på möjligheten att tillämpa dessa biomarkörer på andra cancerformer, exempelvis trippelnegativ bröstcancer, kolorektalcancer, njurcancer samt huvud- och halscancer, säger hon.
Prostatacancer och immunförsvaret
Hon betraktar samspelet mellan tumörceller och kringliggande vävnad som ett särskilt intressant forskningsområde.
– Prostatacancer är en cancerform som inte svarar så bra på kombinationen av olika checkpointhämmare som syftar till att aktivera immunförsvaret. Vi behöver lära oss mer om hur samspelet mellan prostatacancer och immunförsvaret fungerar och varför patienterna inte blir hjälpta av dessa kombinationsbehandlingar. På senare år har även förståelsen för samspelet mellan prostatacancer och nervernas betydelse för tumörtillväxten och eventuell metastasering ökat, vilket är spännande, avslutar Maréne Landström.
