Stärk Sveriges attraktionskraft som klinisk prövningsnation
Jämlik tillgång till bred och tidig biomarkörtestning, nya läkemedel i hela landet, ökade investeringar i infrastrukturen för kliniska prövningar och snabbare introduktion av nya läkemedel så att innovativa terapier snabbare når patienterna. Det är några viktiga frågor för Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige.
Den nya cancerstrategin som presenterades 2024 lyfter flera angelägna områden, exempelvis målen om tidig prevention och diagnos, förlängd överlevnad och förbättrad livskvalitet. Det är viktigt att strategin är så konkret som möjligt för att framstegen ska nå hela vägen fram till patienten. Innovationstakten är hög inom onkologin. Tillgången till precisionsmedicin behöver bli likvärdig i hela Sverige, säger Emelie Antoni, Nordenchef för AstraZeneca och ordförande för Lif.
Likvärdig diagnostik i hela Sverige
– Tidig och bred biomarkörtestning är i dagsläget ojämlikt implementerat i olika delar av Sverige och varierar stort mellan olika cancertyper. Vi måste se till att samtliga patienter i hela Sverige erbjuds likvärdig diagnostik, säger Karin Järperud, Sverigechef på Amgen och vice ordförande för Lif.
Emelie Antoni betraktar precisionsmedicinen som ett viktigt utvecklingsfält framöver. Även AI-användningen, som medför helt andra sorters möjligheter när det gäller screening, är viktigt.
– I dagsläget erbjuds betydligt fler behandlingsmöjligheter inom exempelvis lungcancer. Dessa har gett fler levnadsår och förbättrat livskvaliteten för många patienter. Stora framsteg har skett även inom prostatacancer och bröstcancer. Vi börjar även se en spännande utveckling i behandlingen av multipelt myelom, säger hon.
Snabbare implementering
Snabbare implementering av nya läkemedel så att de nya innovativa terapierna når ut snabbare till fler patienter är en angelägen fråga för Lif.
– Allt börjar med våra nationella processer för prissättning och rekommendation av nya läkemedel. Vi behöver samverka för att skapa ett enhetligt och transparent system för införande av nya läkemedel för att säkerställa att svenska patienter får tillgång till kostnadseffektiva behandlingar. Vi behöver förenkla och effektivisera ansöknings- och godkännandeprocesserna för kliniska prövningar. Regelverken bör harmoniseras inom EU och i Sverige gentemot EU, säger Karin Järperud.
”Vi behöver investera i forskningsinfrastruktur, kompetensutveckling och digitala patientrekryteringsverktyg.”
Konkurrens om kliniska prövningar
– Den globala konkurrensen om de kliniska prövningarna är knivskarp. Många kliniska studier baseras i dagsläget på målriktade behandlingar. För att Sverige ska ha möjlighet att konkurrera om dessa studier behöver vi ha tillgång till en relevant biomarkörtestning redan när studieförfrågan kommer till Sverige. Lagstiftningen bör moderniseras så det blir lättare att rekrytera patienter och genomföra studier. Svensk sjukvård sitter dessutom på en guldgruva av hälsodata som i dagsläget inte kan nyttjas fullt ut, säger Karin Järperud.
– Det är angeläget att höja statusen bland läkare när det gäller att vara involverad i kliniska prövningar. Vi behöver investera i forskningsinfrastruktur, kompetensutveckling och digitala patientrekryteringsverktyg, säger Emelie Antoni.
GMS bra samverkansexempel
En god samverkan mellan industri, akademi och sjukvård är en nyckel till att få fler att leva längre med en god livskvalitet efter en cancerdiagnos.
– GMS, Genomic Medicine Sweden, är ett bra exempel på välfungerande samverkan mellan akademi, läkemedelsindustri och sjukvård. Den tidiga och breda biomarkörtestningen är viktig för att selektera patienter till kliniska studier. Samtidigt präglas onkologin av ett accelererat utvecklingstempo, vilket gör det än mer angeläget att sjukvårdens professioner får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling, avslutar Karin Järperud.
