Intensiv forskning förbättrar prognosen
Att öka kunskapen om behandlingsresistens, identifiera nya kombinationer av behandlingar och kartlägga hjärnmetastasers egenskaper är några av de mest intressanta forskningsinriktningarna inom lungcancer för tillfället. Det anser Simon Ekman, professor och överläkare.
– Återfall är dessvärre relativt vanligt bland lungcancerpatienter. Det behövs nya medicinska behandlingar som dels kan minska risken för återfall, dels mer effektivt kan behandla eventuell kvarvarande sjukdom. När det gäller immunterapibehandling och målriktade behandlingar behöver vi bli bättre på att identifiera vilka patientgrupper som verkligen har nytta av det som en tilläggsbehandling efter kirurgi och strålning. Det kan i sin tur minska överbehandling, säger Simon Ekman, professor i onkologi vid Karolinska institutet, överläkare vid Tema Cancer på Karolinska universitetssjukhuset och gruppledare för en forskargrupp med fokus på lungcancer.
Mekanismer bakom resistens
De flesta lungcancerpatienter med avancerad sjukdom utvecklar behandlingsresistens efter en tid, exempelvis mot målriktade behandlingar. I sin forskning genomför Simon Ekman olika molekylära analyser som kartlägger de mekanismer som orsakar behandlingsresistens.
Målsättningen är att öka förståelsen för varför vissa patienter svarar sämre på behandling och vilka mekanismer som gör att somliga patienter utvecklar resistens. Visionen är att bidra till att kunna sätta in åtgärder vid de första tecknen på resistensutveckling hos en patient.
– Min förhoppning är att en bred kartläggning av varje patients sjukdom ska leda till att fler lungcancerpatienter framöver ska kunna behandlas framgångsrikt med en kombination av olika behandlingar, exempelvis kirurgi, strålning, immunterapi eller målstyrda läkemedel, säger Simon Ekman.
”DNA-analyserna behöver breddas eftersom det sällan är en enda mutation eller genförändring som förklarar tumörutvecklingen hos en lungcancerpatient.”
Färre immunceller
Det är relativt vanligt att lungcancerpatienter utvecklar hjärnmetastaser. Hjärnmetastaser är ofta svåra att behandla bland annat på grund av hjärnans skyddande barriär, den så kallade blod-hjärn-barriären. Hjärnmetastaserna skiljer sig från primärtumörerna i lungan genom att ha färre immunceller. Det kan i sin tur försämra patientens behandlingssvar vid immunterapi.
Eftersom immunförsvaret är nedreglerat i hjärnmetastaserna behöver immunterapibehandlingen ges på ett annat sätt för att bättre aktivera immunförsvaret. Ett sätt är att kombinera olika typer av immunterapier för att få en kraftigare aktivering av immunförsvaret i hjärnmetastaserna.
– Vår forskning syftar dels till att kartlägga mekanismerna som påverkar immunterapiernas effekt i hjärnan, dels hur vi på olika sätt kan förbättra behandlingen genom att aktivera immunförsvaret på olika sätt, säger Simon Ekman.
– I hjärnan är det ofta svårt att komma åt tumörvävnad. I stället görs försök att ersätta detta med blodprov eller ryggvätskeprov. Med hjälp av ryggvätskeprov har vi lyckats identifiera cirkulerande tumörmaterial som frisätts från hjärnmetastaser. Vi har även identifierat några kandidater som kan utgöra behandlingsmål för målinriktad behandling, säger Simon Ekman.
Breddad DNA-analys
Det är angeläget att vidareutveckla subgrupperingen av lungcancerpatienter och att generera mer detaljerade tumörprofiler i syfte att individanpassa behandlingen utifrån varje patient.
– En utmaning även fortsättningsvis är att matcha rätt behandling med rätt patient. DNA-analyserna behöver breddas eftersom det sällan är en enda mutation eller genförändring som förklarar tumörutvecklingen hos en lungcancerpatient. Här kan analyser av även RNA och proteiner spela en stor roll. Underlaget för precisionsmedicin ökar när vi kopplar ihop kliniska data med tumördata. Det är därför viktigt att bygga it-system som länkar samman patientdata från behandlande klinik, patologin och radiologin, säger Simon Ekman
Strålbehandling kan förstärka
Hans grupp studerar även nyttan med att använda målriktad stereotaktisk strålbehandling som tilläggsbehandling till andra medicinska behandlingar.
– Det är kliniska prospektiv-studier där patienter ges stereotaktisk strålbehandling kombinerat med målriktad behandling eller immunterapi. Förhoppningen är att strålbehandlingen ska kunna slå ut de tumörrester som inte svarat till fullo på den medicinska behandlingen. Möjligheten att kombinera immunterapi med strålning utvärderas också utifrån teorin att strålbehandlingen kan bidra till att immunterapin lättare kan känna igen tumören, avslutar Simon Ekman.
