En enkel huvudvärkstablett kan vara nyckeln till att förbättra överlevnaden för tusentals patienter med kolorektalcancer. Det visar den banbrytande ALASCCA-studien, ledd av Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet. Resultaten kan komma att förändra klinisk praxis världen över.
Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna och den tredje vanligaste cancerformen totalt. I Sverige insjuknar omkring 7 000 personer varje år. Trots stora framsteg inom forskning och behandling är sjukdomen fortfarande allvarlig med hög dödlighet och är, efter lungcancer, den dödligaste cancerformen i västvärlden. Behovet av bättre behandlingar och nya biomarkörer är angeläget.
– Vi vill förbättra för dem som drabbas av kolorektalcancer och, i den mån det går, förhindra sjukdom helt och hållet, säger Anna Martling.
”Vi vill förbättra för dem som drabbas av kolorektalcancer och, i den mån det går, förhindra sjukdom helt och hållet.”
Aspirin
ALASCCA-studien är den första biomarkördrivna studien som undersöker om tillägg av aspirin kan gynna prognosen för patienter med tjock- och ändtarmscancer. Tidigare forskning har visat att aspirin kan minska risken för polyper i tarmen, vilka utgör ett förstadium till cancer. Man har även sett att personer som redan använder aspirin och drabbas av tjock- och ändtarmscancer verkar ha en bättre prognos.
– Vi tror att denna effekt beror på en specifik genförändring i tumörerna, förklarar Anna Martling.
Sedan 2016 har forskarteamet screenat 3 500 patienter vid 33 nordiska sjukhus. Patienter som opererats för sjukdomen har undersökts för att se om deras tumörer innehöll den specifika genförändringen. Deltagarna har sedan slumpmässigt tilldelats antingen en daglig dos på 160 milligram aspirin eller placebo under tre års tid.
Revolutionerande resultat
Resultaten, som presenterades vid ASCO GI-konferensen i januari 2025, visar att hypotesen stämmer. Patienter med en specifik genförändring i PI3K-signalvägen har mer än 50 procent minskad risk för återfall om de behandlas med aspirin.
– Det är en fantastiskt kraftfull effekt! Cirka 40 procent har denna genförändring, så det gäller en betydande del av patienterna. Och eftersom detta är ett läkemedel som är väl beprövat, jättebilligt och vi vet dess biverkningar, kommer det att snabbt kunna implementeras i klinisk praxis världen över, säger Anna Martling.
Resultaten väcker frågan om aspirin borde ges till alla patienter, även på sjukhus där genanalys inte är tillgänglig.
– Det går att diskutera. Man kommer inte att få samma effekt i hela gruppen, men eftersom vi vet att 40 procent svarar mycket bra på aspirin kan det vara värt att överväga.
Bredare användning
Genanalysen är dock värdefull av flera skäl. Den kan dels identifiera patienter som har bäst effekt av behandlingen, dels bidra till att undvika onödiga biverkningar för de som inte gynnas av aspirin. I länder med begränsade resurser kan dock en bredare användning vara en kostnadseffektiv lösning.
För Anna Martling och hennes team är upptäckten en framgång.
– Det känns spännande att få vara med om detta. Som forskare bygger man på andras kunskap och tar vanligtvis små steg framåt. Att nu få ta ett större kliv och verkligen göra skillnad för patienter på global nivå är snudd på svindlande, avslutar Anna Martling.
Intervjun är gjord för Radiumhemmets Forskningsfonder.