CAR-T ger nytt hopp till svårt sjuka cancerpatienter

CAR-T-cellsbehandling är en revolutionerande immunterapi som förstärker patientens immunförsvar i syfte att döda cancerceller. CAR-T har använts kliniskt i cirka sex års tid i Sverige och är numera rutinbehandling för fyra cancerindikationer. Spännande forskning som analyserar möjligheterna att tillämpa CAR-T även på solida tumörer och lågmaligna lymfom pågår.

– Mycket har hänt sedan CAR-T-cellsbehandling introducerades i svensk sjukvård. Vi har byggt upp en effektiv och välfungerande samverkan mellan universitetssjukhusen, bland annat via nationella digitala konferenser där samtliga potentiella CAR-T-cellspatienter tas upp för diskussion, säger Kristina Sonnevi, verksamhetschef och överläkare vid Karolinska Comprehensive Cancer Center.
CAR-T användes ursprungligen främst för att behandla aggressivt B-cellslymfom och akut lymfatisk leukemi. Numera används det även för att behandla myelom och mantelcellslymfom.
– Vi har under årens lopp lärt oss betydligt mer om tidig behandling av de biverkningar som kan förekomma vid CAR-T-cellsbehandling. Kunskapen om vikten av att ha kontroll på sjukdomen innan man inleder en CAR-T-cellsbehandling har också ökat, säger Kristina Sonnevi.

Solida tumörer i framtiden
Hon betraktar de data som finns på tillämpningen av CAR-T på indolenta lågmaligna lymfom som lovande. I andra delar av världen behandlas denna patientgrupp redan i dagsläget med CAR-T-cellsbehandling och utvecklingen kan spridas även till svensk sjukvård.
– Det pågår även kliniska prövningar som utvärderar möjligheten att använda CAR-T-cellsbehandling även på patienter med solida tumörer. Förutsättningarna för att tillämpa CAR-T kommer att variera mellan olika cancertyper baserat på CAR-T-cellernas möjligheter att infiltrera olika typer av tumörer, säger Kristina Sonnevi.

”Den välfungerande strukturen för nationell samverkan har bidragit till kontinuerligt erfarenhetsutbyte och effektiv kunskapsöverföring.”

Positiva behandlingsresultat
En ny analys av svenska behandlingsresultat har nyligen presenterats av SWECARNET, ett nätverk där sjukvård, akademi och läkemedelsindustri samverkar i implementeringen av CAR-T.
– Av analysen framgår att real world data från svensk sjukvård visar på minst lika bra behandlingsresultat som i de kliniska prövningarna. När det gäller behandlingsresultat ser vi att två tredjedelar av patienterna med aggressivt B-cellslymfom går i komplett remission. 50 procent är fortsatt lymfomfria efter ett år. Tidigare gavs CAR-T-cellsbehandling vid andra återfallet till patienter med aggressivt B-cellslymfom. Numera kan det ges även vid första återfallet om det inträffar inom ett år efter avslutad primärbehandling eller om patienten inte svarar på primärbehandlingen. Det ökar patienternas överlevnad, säger Kristina Sonnevi.

Nya behandlingar kommande åren
CAR-T medför en komplex och omfattande vårdprocess. En utmaning är att få till snabba vårdkedjor och snabbt skörda celler hos patienter med återfall i aggressivt B-cellslymfom. Ytterligare en utmaning är att hålla patientens sjukdom under kontroll i väntan på behandlingen för att ge patienten bästa möjliga förutsättningar att dra nytta av behandlingen.
Hon tror att vi kommer att få se flera nya CAR-T-behandlingar under de kommande åren och sannolikt kortare produktionstider. Behandlingsformen kommer dessutom i ökad utsträckning att tillgängliggöras för patienter med solida tumörer.
– Den välfungerande strukturen för nationell samverkan mellan universitetssjukhusen samt mellan sjukvård, akademi och läkemedelsindustri, har bidragit till kontinuerligt erfarenhetsutbyte och effektiv kunskapsöverföring, säger Kristina Sonnevi.