Hjälper cancerpatienter att komma tillbaka till livet
Cancerrehabilitering fyller en viktig funktion för såväl individen som för samhället för att ge patienter möjlighet att vara aktiva och deltagande i det dagliga livet efter avslutad cancerbehandling. Rehabiliteringen är ofta komplex, innefattar flera dimensioner och varierar från individ till individ.
– Smärttillstånd, fatigue, förändrade uppfattningar om kroppen och identiteten samt nedsatt kroppsfunktion är några av de vanligaste symtomen hos cancerpatienter efter avslutad behandling. Mellan 60 000 och 70 000 patienter är årligen i behov av cancerrehabilitering i olika omfattning och behoven varierar avsevärt från individ till individ, säger Patrik Göransson, psykolog och enhetschef för innovation och utveckling på Ängelholms sjukhus. Han har varit verksam inom cancerrehabilitering sedan 2008, som behandlande psykolog, utvecklare och chef i Region Halland och Region Skåne och var fram till maj 2024 styrelseledamot och ordförande i Swedpos, Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering.
Olika dimensioner och nivåer
– Cancerrehabilitering innefattar såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella dimensioner som i sin tur påverkar varandra. Alla dessa fyra dimensioner bör inkluderas för att rehabiliteringen ska generera långvariga resultat. Cancerrehabilitering kan vara komplext, men inte för alla patienter, säger Patrik Göransson.
Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering är strukturerat i nivåer. Den grundläggande nivån fokuserar på rådgivning och stöd som kartlägger behoven och beskriver hur patienten kan förhålla sig till olika besvär. Nästa nivå består av specifika insatser, exempelvis stöd från fysioterapeut för att återfå funktioner och höja individens fysiska kapacitet och psykologisk behandling för att hantera hälsorelaterad oro.
”De digitala behandlingsprogrammen underlättar för patienten att inkludera rehabiliteringen i sin vardag.”
Avancerad nivå
– På den avancerade nivån krävs interdisciplinär teambaserad rehabilitering med bland annat psykolog, kurator, arbetsterapeut, dietist och fysioterapeut. Cirka tio procent av patienterna har en komplexitet i sina besvär som innebär att de är i behov av rehabilitering på avancerad nivå. För ett fåtal patienter behövs dagrehabilitering eller slutenvårdsrehabilitering. För patienter med avancerade rehabiliteringsbehov utformas skräddarsydda rehabiliteringsprogram med individuella insatser och gruppbehandlingar, säger Patrik Göransson.
Komma vidare och tillbaka till livet
Cancerpatienter vittnar ofta om att rehabiliteringen har hjälpt dem att komma vidare med och tillbaka till livet.
– Många upplever sig inte som fullt friska när den primära behandlingen avslutas. I många fall har cancerpatienterna varit relativt friska innan de fick sin diagnos, vilket gör sjukdomsbeskedet till en omskakande upplevelse. Behandlingarna bryter dessutom ofta ner kroppen på gränsen för vad den klarar av. Tidigare fokuserade cancerrehabilitering till stor del på de psykologiska aspekterna av patientens hälsa. Numera tillämpar man i större utsträckning ett helhetsperspektiv på patientens hälsa och fortsatta liv, säger Patrik Göransson.
Varierar mellan regionerna
Cancerrehabilitering har både en sekundärpreventiv och rehabiliterande effekt. I dagsläget varierar tillgången till cancerrehabilitering avsevärt mellan regionerna.
– Digital behandling är ett sätt att tillgängliggöra rehabiliteringen för fler. De digitala behandlingsprogrammen underlättar för patienten att inkludera rehabiliteringen i sin vardag, vilket leder till en högre deltagargrad, avslutar Patrik Göransson.
