Strålbehandling avgörande för många cancerpatienter
Onkologisk strålbehandlingen har på senare år karakteriserats av en dynamisk utveckling. Mer precis teknologi, protonbehandling samt så kallad stereotaktisk strålbehandling, som möjliggör högre strålningsdoser till mindre tumörer, är några av de viktiga framsteg som gjorts.
– Mer avancerad bildstyrning med magnetkamera och datortomografi har förbättrat möjligheterna till riktad strålbehandling som på ett effektivt sätt skonar kringliggande organ och vävnader. Det gör att vi både kan skona vävnad och öka strålningsdosen till tumören. Ett annat exempel på teknisk utveckling är att AI används för automatisk inritning av riskorgan som helst inte ska skadas av strålbehandlingen, säger Karolina Vernmark, överläkare på onkologiska kliniken på Linköpings universitetssjukhus, forskare vid Linköpings universitet, ledamot i nationella arbetsgruppen för strålbehandling och styrelseledamot i Svensk strålonkologisk förening.
En signifikant utveckling har även skett inom adaptiv strålbehandling, som syftar till att under behandlingens gång successivt anpassa varje patients behandlingsplan utifrån individuella faktorer.
Undervärderad behandlingsform
– Utvecklingen av magnetkameror och datortomografi ger oss bättre möjligheter att i realtid justera strålningsbehandlingen utifrån tumörens storlek och position. Vid strålning av exempelvis prostatacancerpatienter kan man även föra in små guldkorn i prostatan och med hjälp av dessa med hög precision rikta strålningen mot exakt det område som ska behandlas, även om prostatan rör sig under själva strålbehandlingen, säger Karolina Vernmark.
Hon betraktar strålbehandling som en mångsidig, kostnadseffektiv och i vissa fall även undervärderad behandlingsform som kan nyttjas på många olika sätt, exempelvis för att krympa tumören innan kirurgi samt under och efter kirurgi för att underlätta operation och minska återfallsrisken.
”Sverige har historiskt sett varit världsledande vad gäller strålbehandling.”
Möjligheter att ersätta kirurgi
– Strålbehandling ingår i behandlingsplanen för hälften av alla cancerpatienter och fyller därmed en viktig funktion inom samtliga onkologiska områden. Nästan 30 000 cancerpatienter får varje år strålbehandling, vilken kan ordineras som en kurativ behandling men också som en lindrande behandling i de fall cancern inte kan botas. Ett utvecklingsområde är stereotaxibehandling, vilket innebär att man ger en hög dos strålning till små tumörområden som annars skulle ha opererats. Jag ser generellt goda möjligheter att ersätta mer kirurgi med strålbehandling framöver, säger Karolina Vernmark.
Två exempel när strålbehandling kan göra en avgörande skillnad för onkologiska patienter är vid inoperabel lungcancer, som kan behandlas med stereotaktisk strålning, och vid behandling av ändtarmscancer. Vid ändtarmscancer har samtliga patienter tidigare genomgått kirurgi men nu går det att i många fall undvika kirurgiska ingrepp hos de patienter som svarat bra på strålbehandling och cytostatika.
Ett tredje exempel är protonstrålbehandling, som bland annat används för att behandla barnonkologiska patienter med hjärntumör, vilket i många fall innebär att biverkningarna minskar avsevärt.
Satsa på strålbehandlingsforskning
– Sverige har historiskt sett varit världsledande vad gäller strålbehandling. På senare tid har vi börjat halka efter, inte minst inom strålforskning. Vi behöver satsa mer på strålbehandlingsforskning och bli fler yrkesverksamma som brinner för och vill arbeta med strålbehandling, som är ett spännande område, både medicinskt och tekniskt. Då skulle vi även ha tid att hinna delta i fler studier och vara mer aktiva i vårdprogramsgrupper, säger Karolina Vernmark.
