
Ett blodprov kan inom några år vara cancersjukdomars värsta fiende. Ett pilotprojekt undersöker just nu hur forskningen kring ctDNA kan implementeras i vården. Små mängder ctDNA kan avslöja om en patient fått återfall, innan man ens kan se tumören på röntgen.
Karolinska universitetssjukhuset och Cancerfonden samarbetar i ett pilotprojekt där man undersöker hur forskning kring blodprover som kan detektera cancer kan implementeras i vården.
Det handlar om så kallat ctDNA, små DNA-fragment eller spår från tumörceller som cirkulerar i blodet. Redan idag kan man titta på genetiska avvikelser via ett blodprov istället för ett prov från tumören. Det finns god forskning som visar att man på liknande sätt kan upptäcka tidiga återfall eller kvarvarande tumör efter operation.
– Vi ser allt mer av detta i kliniska prövningar, att små mängder ctDNA kan avslöja om en patient har fått återfall, innan man ens kan se en tumör på röntgen. Det kan även användas efter att en tumör har opererats bort. Genom att undersöka om det finns kvarvarande spår av tumören i blodet kan man identifiera vilken behandling som behövs, säger Kristina Sonnevi, verksamhetschef och överläkare vid Karolinska Comprehensive Cancer Center och en av ledarna för projektet.
”När man ska styra cancerbehandling efter ett blodprov så måste man ha bra data.”
Kan införas inom 3–5 år
Men för att det ska fungera inom vården behövs exempelvis skalbarhet och kostnadseffektivitet. Det är här Kristina Sonnevi och projektet kommer in.
– Vi kartlägger var forskningsfältet befinner sig just nu och vad vi på sjukhuset kan göra. När svaren på de kliniska prövningarna som pågår inom olika tumörområden kommer, och vi har bra evidens och kan införa de här blodproven som rutin, då måste vi stå redo.
Under första fasen av projektet har man tittat på vilka metoder som finns och kommer att finnas. I höst påbörjas den andra fasen där metoderna kommer att testköras på befintliga patientprover.
– När man ska styra cancerbehandling efter ett blodprov måste man ha bra data. Jag tror att vi kommer att börja se det här i vården inom 3–5 år, säger Kristina Sonnevi.
Stora vinster och större precision
Detta kommer att innebära stora vinster för patienterna och sjukvården.
– Det kommer att finnas patienter som slipper att göra röntgen och koloskopi. En viktig aspekt är också att slippa utsätta patienter för cellgifter efter operation om de inte behöver det. Eller så kan man konstatera återfall och ändra behandling. Det blir en större precision, säger Kristina Sonnevi.
Men det gäller att vården kan hantera stora volymer och vara effektiv, både logistiskt och kostnadsmässigt.
– Det måste finnas effektiva sätt att hantera proverna, göra analysen och se till att svaren kommer tillbaka i tid. Allt detta ska vi titta på i projektet.
Sverige i framkant
Hur ser det då ut internationellt? I USA talas det till exempel en del om ”liquid biopsy”, där man via just ett blodprov tittar på DNA-fragmenten för att göra en genetisk analys av en tumör som man redan vet finns. I Sverige finns detta tillgängligt inom vissa kliniska studier.
– När det gäller att titta på mycket låga nivåer av ctDNA för att upptäcka tidiga återfall av cancer skulle jag säga att det inte finns implementerat i rutinsjukvård ännu. Men internationella rekommendationer kommer nog snart vad gäller vissa cancertyper, som tjocktarmscancer och lungcancer, säger Kristina Sonnevi.
Sverige ligger med andra ord i framkant. Och fastän det inte ingår i projektet så tror Kristina Sonnevi att blodprovet med ctDNA längre fram också kommer att kunna användas som screeningverktyg.
– Men det är en lite annan sak och där behövs ytterligare utvärderingar.