NT-rådet säkerställer rimliga läkemedelskostnader
Expertgruppen NT-rådet, Rådet för nya terapier, har mandat att ge vägledande rekommendationer till landets regioner om användning av nya rekvisitionsläkemedel. Målsättningen med NT-rådets rekommendationer är en rättvis, jämlik och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för samtliga patienter i Sverige.
– När ett nytt läkemedel har utvecklats bedömer vi först om det ska ingå i den nationella samverkansprocessen för ordnat införande eller hanteras i respektive region. Beslutet om samverkan fattas i många fall innan läkemedlet har marknadsgodkänts i EU. Om vi beslutar om nationell samverkan beställer vi en hälsoekonomisk värdering från TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, säger Åsa Derolf, ordförande för NT-rådet och chef för läkemedelsenheten i Region Stockholm. Hon är specialistläkare i hematologi och internmedicin och var tidigare verksamhetschef på Karolinska universitetssjukhuset.
”Vi har valt att introducera en separat och förenklad process för flera områden inom onkologi.”
Tre möjliga rekommendationer
TLV:s hälsoekonomiska värdering ligger till grund för NT-rådets vägledande rekommendationer till regionerna. Två viktiga uppgifter för NT-rådet, som stöttas av experter och vårdprogramsgrupper, är att besluta vilken betalningsvilja som finns för det aktuella läkemedlet och att förhandla med läkemedelsföretaget för att nå en överenskommelse som gör läkemedelsbehandlingen kostnadseffektiv.
När prisförhandlingen är klar väljer NT-rådet en av tre möjliga rekommendationer för ett nytt läkemedel: att läkemedlet bör användas, att det kan användas eller att regionerna bör avstå från att använda läkemedlet, exempelvis på grund av osäkerheter kring läkemedlets effekt.
NT-rådets process för läkemedelsrekommendation kan ta uppemot ett år. Ibland drar läkemedelsbolagets hälsoekonomiska underlag till TLV ut på tiden. I andra fall tar TLV:s analys eller NT-rådets prisförhandling med läkemedelsbolaget mycket tid i anspråk.
Förhandlar med läkemedelsbolagen
– Jag har förståelse för att väntan på att patienterna ska få tillgång till nya behandlingar stundtals kan kännas lång, men processen är viktig för att säkerställa rimliga kostnader för nya läkemedel, säger Åsa Derolf.
En utmaning är TLV:s begränsade resurser och att myndighetens lagstyrda verksamhet prioriteras före de hälsoekonomiska värderingarna.
– Ytterligare en utmaning är att läkemedelsbolagens initiala prissättning ofta är hög, vilket i princip alltid kräver en förhandling. Priserna är i många fall sekretessbelagda, vilket försvårar förhandlingen. En ökad prismässig transparens vore önskvärd från läkemedelsbolagens sida, säger Åsa Derolf.
Fler godkänns efter fas 2-studie
– Behandlingsutvecklingen inom myelom, lymfom och CAR-T har på senare år accelererat. Det vore dock önskvärt med mer evidens kring hur länge en specifik behandling behöver fortgå för att uppnå avsedd effekt med en rimlig toxicitet och en så god livskvalitet som möjligt. Jag skulle också vilja se fler nya behandlingar för cancerformer där de effektiva behandlingsmöjligheterna är få, exempelvis myeloisk leukemi, säger Åsa Derolf.
Tidigare krävdes ofta en storskalig fas 3-studie men numera godkänns allt fler läkemedel redan efter fas 2-studien. Enligt Åsa Derolf bidrar det till att NT-rådets värderingar blir mer osäkra, vilket i sin tur påverkar betalningsviljan för det nya läkemedlet.
– Vi har valt att introducera en separat och förenklad process för flera områden inom onkologi, exempelvis bispecifika antikroppar, PD-1-hämmare, PD-L1-hämmare och andra kategorier där många nya preparat godkänns, avslutar hon.
