Godkända, men otillgängliga: cancerläkemedel i vänteläge

– Patienter med svår cancerdiagnos har inte tid att vänta på läkemedel som redan är godkända. De behöver tillgång på ett strukturerat sätt, utan onödiga fördröjningar och regionala skillnader, säger Freddie Henriksson, chef för Market Access och Policy på Johnson & Johnson Sverige.

När ett nytt läkemedel godkänns väcks hopp, särskilt för svårt sjuka patienter. Men i Sverige kan det ta upp till ett år, ibland längre, innan godkända onkologiska läkemedel når dem. Dagens modell är inte optimalt anpassad för moderna terapier, såsom cell- och genterapier till exempel inom cancerområdet. När systemet utformades dominerades läkemedelsmarknaden i Sverige av blodtrycksmediciner och statiner, läkemedel godkända på fas III-studier och breda patientgrupper.
– Systemet har byggts på ett äldre ramverk, inte tänkt för precisionsmedicin och små patientgrupper, säger Freddie Henriksson.
Arian Sadeghi, medicinsk chef för onkologi på Johnson & Johnson, är inne på samma spår.
– Många nya cancerläkemedel riktar sig till mycket smala, biomarkörsdefinierade patientgrupper. Det kräver en annan typ av bedömning.

Osäkerhet
Enligt Freddie Henriksson är de största hindren osäkerhet, små populationer och pris.
– Många nya läkemedel bygger på fas II-studier, som kan uppfattas som mindre robusta. Men det handlar ofta om patienter i livshotande tillstånd där alternativ saknas. Svenska myndigheter tillämpar också värdebaserad prissättning där effekt vägs mot kostnad. Det är särskilt utmanande när läkemedlet är effektivt men riktar sig till få.
Sverige har dessutom två parallella vägar: en för receptbelagda läkemedel och en för sjukhusläkemedel. Detta är inte optimalt.
– Systemet är aningen snårigt och dessutom rättsosäkert. Det borde finnas en gemensam, reglerad väg för alla läkemedel, oavsett kategori.

Livsviktigt
Idag är det många cancerläkemedel som via FDA, Food and Drug Administration, når den amerikanska marknaden långt innan de når svenska patienter.
– Det är frustrerande att behöva förklara att läkemedlet finns i USA men inte här. Vårt system är striktare, vilket kan vara bra, men innebär också förseningar som får allvarliga konsekvenser. Får en cancerpatient tillgång tidigt förbättras både livskvalitet och överlevnad. Dessutom får regionerna större effekt per skattekrona, säger Arian Sadeghi.
Men det finns tecken på förändring. Det politiska intresset har ökat.
– Idag finns en bredare förståelse för att Sverige (och Europa som helhet) halkar efter. Det råder samsyn över partigränser att det krävs reformer inom läkemedelsområdet, vilket förbättrar chanserna till förändring, säger Freddie Henriksson.
För att snabba på införandet krävs även nya finansieringslösningar och nya betalningsmodeller.
– Vi skulle bland annat behöva betalningsmodeller baserade på utfall, där man betalar först när läkemedlet fungerar i praktiken. Då minskar osäkerheten för betalarna. Detta prövas redan i till exempel Finland och Danmark.

Ny era
Sverige står på tröskeln till en ny era inom cancerbehandling med genterapier, CAR-T-cellbehandlingar och AI-baserade metoder. Men för att utvecklingen ska göra skillnad måste den nå patienterna i tid.
– Det är frustrerande att ha läkemedel vi vet fungerar men som inte når patienterna för att systemet inte hänger med, säger Arian Sadeghi.
Det är en insikt som även Freddie Henriksson återkommer till:
– Det spelar ingen roll hur innovativa våra läkemedel är om de inte når patienterna. Samtidigt måste vi fortsatt vara varsamma med skattepengarna och säkerställa god kostnadseffektivitet. Men det råder enighet om att systemet behöver en uppgradering – och det är dags nu.