Forskning för precisionsbehandling av prostatacancer

En omfattande infrastruktur i form av en databas och biobank för prostatacancer håller på att byggas upp, som ett led i det stora forskningsprojektet SPRINTR. Fokus för SPRINTR är att skapa precisionsmedicin för aggressiv prostatacancer, men infrastrukturen är tänkt att komma alla forskare inom prostatacancer till nytta.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. De flesta får en beskedlig variant av sjukdomen, men ungefär en fjärdedel av patienterna drabbas av aggressiv, spridningsbenägen prostatacancer, som är mycket svår att behandla. Inom denna grupp skiljer sig tumörernas biologi mycket åt och idag finns inget vedertaget sätt att identifiera och styra behandling för de olika subtyperna. Det leder till såväl överbehandling som underbehandling.
SPRINTR är ett nationellt samarbetsprojekt som leds från universiteten i Umeå och Göteborg. Målet är att öka överlevnaden hos högriskpatienter genom att hitta biomarkörer som förutsäger aggressiv prostatacancer. Projektet vill också identifiera vilken behandling som bäst passar olika subtyper av tumörer och utveckla precisionsmedicinska verktyg. Alla universitet med medicinsk fakultet och alla universitetssjukhus, liksom ett flertal regionsjukhus, medverkar i projektet.

Bygger infrastruktur
Ett viktigt led i arbetet är att bygga upp infrastrukturen kring forskningen, vad gäller databaser och gemensamma avtal som ska underlätta framtida samarbete och forskning. Tanken är att bland annat skapa en databas med en så kallat ”study ready population,” som gagnar all prostatacancerforskning, oavsett om den är kopplad till SPRINTR eller inte.
– Just nu arbetar vi med att utveckla en smidig elektronisk samtyckesprocess som är integrerad i klinikernas normala diagnostiska flöde. På så sätt kan studier enkelt kopplas med exempelvis olika undersökningar samt kvalitets- och patientregister, säger Andreas Josefsson, docent och specialistläkare i urologi i Umeå och forskningsledare för SPRINTR.
Alla patienter som utreds för prostatacancer vid de medverkande sjukhusen tillfrågas om de vill vara med. Hittills har så gott som samtliga tackat ja. Målet är att före nästa sommar omfatta minst 1000 patienter och att på sikt kunna inkludera samtliga sjukhus där prostatacancer diagnosticeras. Även flera privata urologiska kliniker har uttryckt intresse för att delta.
Målet är att infrastrukturen ska underlätta rekryteringen av deltagare till kliniska studier, men även att patienterna lättare ska få information om olika pågående studier.
– Idag är rekryteringen av patienter till studier ofta en långsam och ineffektiv process, som till stor del är beroende av behandlande läkare. Vi vill ge patienterna större tillgång till kliniska studier och vi hoppas att vår struktur kan öka rekryteringen till studier generellt, förklarar Karin Welén, forskare och docent vid Göteborgs universitet.

Samlar in prover
Utöver patientdatabasen är biobanken en viktig del i infrastrukturen. Här gör man inom SPRINTR en storskalig insamling av prover, från bland annat vävnad och blodplasma, och utvecklar avancerade analysmetoder för dessa.
I dag tar det ofta alltför lång tid att få resultat från dessa analyser för att de ska kunna användas för behandlingsbeslut.
– Därför är det viktigt att skapa ett bra flöde, där vävnad effektivt kan användas för molekylära analyser, säger Karin Welén.
Något som skulle kunna underlätta detta är att ett nytt arbetssätt för hantering av prostatabiopsier där vävnadsmängden är begränsad. I dagsläget snittas mycket vävnad bort innan man tar diagnostiska snitt för morfologisk diagnos.
– Vi vill gärna se som klinisk rutin inom patologin att man sparar den vävnad som idag slängs, för senare RNA- och DNA-analyser. Detta skulle möjliggöra analys på ett snabbare och smidigare sätt när det behövs, säger Andreas Josefsson.
Nästa steg inom forskningsprojektet är att påbörja kliniska studier, SPRINTR Trial, baserade på den breda infrastrukturen. SPRINTR-databasen kan då användas för att identifiera och bjuda in män till matchande studier. Målet är att starta två större randomiserade studier för högriskpatienter med icke-metastasierad sjukdom senast 2027.

Klicka här för att läsa mer om SPRINTR