Utökade behandlingar mot endometriecancer

På senare år har utvecklingstakten inom gynekologisk cancer glädjande nog ökat. Fler behandlingsmöjligheter, exempelvis PARP-hämmare, immunterapi och framöver förhoppningsvis även antikroppskonjugat, kan förbättra prognosen för många patienter som diagnostiseras med endometriecancer eller ovarialcancer.

Endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancerformen med cirka 1400 fall per år. Merparten av patienterna diagnostiseras på ett tidigt stadium och kan ofta botas med kirurgi. Hos 15 till 20 procent av patienterna är endometriecancern spridd, vilket kräver systemisk behandling med cellgifter, ibland i kombination med immunterapi. Den näst vanligaste gynekologiska cancerformen är ovarialcancer med cirka 700 fall per år. Merparten av patienterna har spridd sjukdom vid diagnosen, vilket behandlas med kirurgi samt cellgifter. I de fall kirurgi inte är möjligt ordineras ofta cellgifter för att krympa tumören.
– Vi har bland annat sett stora framsteg vad gäller målinriktad återfallsförebyggande behandling med PARP-hämmare, säger Magnus Frödin Bolling, överläkare i onkologi på Karolinska universitetssjukhuset samt regional processledare för gynekologisk cancer på Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland.

Immunterapi viktigt genombrott
Prognosen för merparten av endometriecancerpatienterna är god eftersom sjukdomen ofta upptäcks tidigt. För ovarialcancer är prognosen generellt sett sämre eftersom cancern ofta är spridd i samband med diagnos. Cirka 80 procent av ovarialcancerpatienterna drabbas dessutom av återfall efter avslutad cellgiftsbehandling.
– Prognosen vid spridd endometriecancer har traditionellt sett varit dålig. Men på senare år har immunterapi introducerats i kombination med cellgifter i första linjens behandling för de endometriecancerpatienter med spridd sjukdom som har ett specifikt immunologiskt tumöruttryck. Immunterapi utgör ett viktigt genombrott i behandlingen av denna patientgrupp, säger Magnus Frödin Bolling.
Även PARP-hämmare, som hittills endast har getts vid ovarialcancer, kan i framtiden eventuellt även ges vid endometriecancer eftersom kombinationen PARP-hämmare och immunterapi har visat på goda resultat, liksom hos ovarialcancerpatienter med en specifik genetisk profil.

Stort hopp till antikroppskonjugat
Magnus Frödin Bolling sätter stort hopp till att patienter med spridd endometriecancer som fått återfall efter immunterapeutisk behandling framöver ska kunna behandlas med antikroppskonjugat. Läkemedel i denna kategori befinner sig för närvarande i fas 3-studier som preliminärt visat på goda resultat.
– Nackdelen är att dessa läkemedel har visat sig generera relativt omfattande biverkningar. Min förhoppning är att kunskapen om och förmågan att hantera biverkningarna så småningom ökar. Det vore önskvärt att mer resurser läggs på forskning och läkemedelsutveckling med fokus på ovarialcancer, eftersom det är en cancerform med hög mortalitet, säger Magnus Frödin Bolling.