Jakten på effektiva behandlingar mot urinblåsecancer

Anders Ullén, överläkare och adjungerad professor, verksam vid Karolinska, har en bred ansats i sin forskning om urinblåsecancer. Ett projekt handlar om identifiering och upptäckt av biomarkörer i syfte att välja ut den bästa behandlingen till varje enskild patient.

– Urinblåsecancer är fortfarande en svår sjukdom när den har spridit sig. Medelöverlevnaden för patienter som behandlas med de senaste läkemedlen är cirka två år, vilket dock är bättre än tidigare när överlevnaden bara var ett halvår. Samtidigt är det endast en begränsad andel patienter som har nytta av de nya behandlingarna, säger Anders Ullén.
Förutom traditionell kemoterapi och immunterapi finns idag även ADC-läkemedel, antikropp-läkemedelskonjugat, mot urinblåsecancer.
– Detta är en målsökande behandling där man använder antikroppar som transportörer av cytotoxiska substanser till tumören. ADC-läkemedlen har visat sig vara särskilt effektiva vid urinblåsecancer, men återigen, det är inte alla som har nytta av dem. Ett forskningsspår är därför att försöka hitta biomarkörer så att vi redan innan behandlingsstart vet vilken behandling som är den bästa för varje enskild patient, säger Anders Ullén.

Flera forskningsspår
Ett annat forskningsspår inom biomarkörområdet är inriktat på tumörmikromiljön.
– Vi vill studera tumörens komposition av celler och vävnadsstrukturer. Syftet är att bättre förstå om det finns särskilda mönster av målmolekylerna för ADC-läkemedel och immunterapier som kan kopplas till behandlingsnytta.
Ett tredje spår handlar om blodburna biomarkörer.
– Just nu har vi fokus på cirkulerande tumör-DNA. Allt detta sker i en prospektiv provtagningsstudie, BioBladder, som vi arbetat med i ett par år och nu håller på att expandera i vårt akademiska nätverk med andra universitetssjukhus. Vi anar att cirkulerande tumör-DNA kan ge värdefull prognostisk och prediktiv information vid den här sjukdomen. Intresset för att delta är stort, vilket är jättekul, säger Anders Ullén.

”Förhoppningen är att vår forskning ska göra det möjligt att mer precist, redan från start, välja den bästa behandlingen för varje patient.”

NK-cellsbaserad kombinationsterapi
Forskargruppen är även i planeringsfasen för att pröva en ny typ av NK-cellsbaserad kombinationsimmunterapi. Förhoppningen är att kombinationen med NK-cellerna kraftigt ska förstärka dagens immunterapi med checkpointhämmare.
– Vi arbetar också med real-world studier, där vi bland annat analyserar effekt- och biverkningsdata för behandlingar som nyligen introducerats i cancervården.
Anders Ullén konstaterar att de senaste årens framsteg, i form av ADC-läkemedel och ADC i kombination med immunoterapier, har inneburit nya kraftfulla verktyg i kampen mot urinblåsecancer.
– Vi har även de mer konventionella kemoterapierna som för många patienter utgör en bas i behandlingens verktygslåda. Förhoppningen är att vår forskning ska göra det möjligt att mer precist, redan från start, välja den bästa behandlingen för varje patient.

Fantastisk behandlingsutveckling
Efter att ha arbetat inom i fältet i mer än 20 år kan Anders Ullén se tillbaka på en fantastisk behandlingsutveckling för patientgruppen.
– Även om prognosen generellt är dyster för patienter med spridd sjukdom har vi idag mycket mer att erbjuda i form av ADC-läkemedel och olika immunoterapier för flera sjukdomsfaser, som för vissa patienter har en enastående effekt, men vi har fortfarande svårt att på förhand veta vilka de är.
På frågan om jobbet som forskande kliniker blivit lättare eller svårare med åren kommer svaret snabbt.
– Det har framför allt blivit roligare och mer tillfredsställande. Idag möter jag patienter som har en utomordentlig nytta av sin behandling där jag vet att den effekten inte hade varit möjlig för bara tio år sedan.

Intervjun är gjord för Radiumhemmets Forskningsfonder.