Individanpassat mot kolorektalcancer
Varje år drabbas omkring 7 000 personer i Sverige av kolorektalcancer. Det är en allvarlig form av cancer som trots senare års forskningsframsteg fortfarande tar många liv. Särskilt oroande är ökningen av tarm- och ändtarmscancer bland yngre personer.
Behandlingen av kolorektalcancer har tagit stora steg under de senaste 30 åren. Idag är det möjligt att skräddarsy behandlingar baserade på patientens individuella förutsättningar och tumörens egenskaper. Kirurgi utgör fortfarande själva grunden i behandlingen men idag finns en utveckling där allt fler patienter får behandling med cellgifter och strålning före kirurgi. Detta kan i vissa fall leda till att tumörer försvinner helt utan att operation behöver genomföras.
– Även om diagnostik och behandling med förbättrad kirurgi och olika former av immunterapi har gjort stora framsteg är kolorektalcancer fortfarande en av de cancerformer som tar flest liv i Sverige. Behovet av nya och effektiva behandlingar är stort, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och kolorektalkirurg på Karolinska universitetssjukhuset.
”Kolorektalcancer är fortfarande en av de cancerformer som tar flest liv i Sverige.”
ALASCCA-studien
Ett pågående intressant forskningsprojekt är ALASCCA-studien som leds av Anna Martling. Här undersöks om lågdos-aspirin kan minska risken för återinsjuknande i kolorektalcancer hos patienter med genmutationen PIK3CA. 627 patienter har under tre år behandlats med antingen aspirin eller placebo i tillägg till annan cancerbehandling.
– Resultaten från denna studie, som vi ska presentera efter årsskiftet, kan potentiellt förändra behandlingen för patienter med tarmcancer. Om aspirin visar sig vara effektivt, skulle patienterna kunna använda ett vanligt och mycket billigt läkemedel för att förebygga återfall, säger Anna Martling.
Hon påpekar att detta är ett bra exempel på precisionsmedicin.
– När vi talar om precisionsmedicin tänker många på genterapi eller avancerad immunterapi, men det kan också handla om att förbättra diagnostik och använda gamla läkemedel på nya sätt. I detta fall har ett billigt och gammalt preparat genom genanalys kanske visat sig kunna vara till stor nytta. Det är en aspekt av precisionsmedicin som ofta förbises, säger Anna Martling.
