CAR-T-behandling har på senare år revolutionerat delar av cancervården. CAR-T-behandling ges som andra linjens behandling till patienter med lymfom eller akut lymfatisk leukemi, men på sikt kan behandlingsformen sannolikt tillämpas på fler cancerformer.
– CAR-T-cellsterapi innebär att patientens T-celler omprogrammeras för att mer effektivt kunna identifiera och förgöra cancerceller. CAR-T-celler framställs i ett laboratorium efter att vita blodkroppar har tagits fram via leukaferes. De återförs sedan till patienten via en engångsbehandling, säger Gunilla Enblad, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.
CAR-T-behandling används i Sverige som andra linjens behandling av diffust storcelligt B-cellslymfom och mantelcellslymfom samt för patienter under 26 år med akut lymfatisk leukemi.
Långtidsöverlevande effekt
– Internationella studier visar på en botande och långtidsöverlevande effekt för knappt hälften av de lymfompatienter som genomgår CAR-T-behandling. Tidigare låg överlevnadsgraden för denna patientgrupp på tolv procent efter två år. Svenska studier tyder på en något högre långtidsöverlevnad, vilket kan bero på att svensk sjukvård har tillämpat en noggrann selektering av patienter och dessutom förbehandlat dem ordentligt, säger Gunilla Enblad.
Bättre på att hantera biverkningar
En utmaning med CAR-T-behandling, som i dagsläget kräver sjukhusinläggning på i genomsnitt tre veckor, är biverkningar i form av överaktivering av immunsystemet eller neurologisk påverkan. Sjukvården har på senare år blivit bättre på att hantera dessa biverkningar.
– Studier visar även att patienter som genomgått CAR-T-behandling har en något förhöjd risk att utveckla andra maligniteter om de tidigare har behandlats med mycket cytostatika. En utmaning med CAR-T-cellsterapi är de etiska ställningstagandena inför en eventuell behandling. Som läkare behöver vi göra en avvägning om patienterna, som ofta är mycket sjuka och därmed löper större risk för biverkningar, har rätt förutsättningar att klara av och överleva behandlingen. I slutänden handlar det om en avvägning om behandlingen kan hjälpa eller riskerar att stjälpa patienten, säger Gunilla Enblad.
”Potentialen att tillämpa CAR-T-cellsterapi på ytterligare cancerformer är hög.”
Spännande utveckling
– De kommande årens forskning kommer att öka kunskapen om CAR-T-cellsterapins biverkningar och hur de bör hanteras. Terapiformen kommer sannolikt att användas även för andra typer av lymfom och leukemier samt testikelcancer och glioblastom. Potentialen att tillämpa CAR-T-cellsterapi på ytterligare cancerformer är hög. Vi befinner oss bara i inledningen på en spännande utveckling i arbetet med att modifiera patienternas immunförsvar, säger Gunilla Enblad.