Från cytostatika till målinriktad skräddarsydd behandling
Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, har gått från att vara en sjukdom med få behandlingsmöjligheter till att erbjuda en rad olika behandlingsalternativ. Mattias Mattsson kan med sina 25 år inom fältet se tillbaka på en närmast revolutionerande utveckling inom området.
Mattias Mattsson, specialist i hematologi och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, var tidigt ute med att studera de nya målinriktade behandlingarna mot KLL.
– Jag har varit med från start i Svenska KLL-gruppen som bildades 2004 för att samordna och förbättra behandlingen av KLL-patienter i Sverige. Redan 2006 publicerades det första vårdprogrammet för sjukdomen och sedan dess har gruppen fortsatt att utveckla behandlingsstrategier. Viktiga steg var också etableringen av en biobank samt ett KLL-register, där över 10000 patienter har registrerats sedan 2007.
En betydande vändpunkt i behandlingen av KLL inträffade 2015 när den första målinriktade behandlingen, en BTK-hämmare, introducerades.
– Fram till dess behandlade vi KLL främst med cytostatika och antikroppar. För äldre och sköra patienter samt för de med högrisksjukdom med TP53-mutationer eller deletion (17p) innebar detta ofta en dålig prognos. Men med BTK-hämmare, samt från 2017 BCL2-hämmare, förbättrades resultaten dramatiskt.
Nya generationer av behandlingar
Forskningen fokuserar idag på att utforska nya generationer av behandlingar och läkemedelskombinationer. Bland annat undersöks nya typer av BTK-hämmare samt BTK-degraders, där målet är att ytterligare förbättra behandlingsmöjligheterna. Planer finns även på studier med så kallade bispecifika antikroppar. Mattias Mattsson samarbetar även med genetiker för att förstå hur olika mutationer påverkar behandlingsresultaten.
– Vi har länge vetat att TP53-mutationer innebär en sämre behandlingseffekt. Nu studerar vi även hur mutationer i TP53 i en mycket liten andel av KLL-cellerna har inverkan på behandlingen.
Fler behandlingsval
Ett av de viktigaste stegen i behandlingen av KLL är noggrann diagnostik.
– Vi vill veta om patienten har en TP53-mutation/deletion(17p) och muterat/omuterat IGHV-genstatus och väljer sedan behandlingen utifrån det. Men det är lika viktigt att se till vad jag har för patient framför mig, och vilka risker respektive fördelar som finns med olika behandlingar för den enskilda personen. Därefter kan vi hamna i en situation där flera behandlingsalternativ är likvärdiga, och då blir det viktigt att diskutera med patienterna vad de föredrar. Vi har fler behandlingsval än tidigare, och ju fler vi har, desto lättare blir det att skräddarsy en behandling för varje enskild patient. Behandlingarna är också mer tolerabla vilket gör dem lättare att genomföra för patienterna, säger Mattias Mattsson.
Trots stora framsteg finns det fortfarande stora utmaningar inom KLL-behandlingen. Resistensutveckling är ett problem som forskare och läkare kontinuerligt arbetar med. En annan utmaning är att KLL-patienter är mycket känsliga för infektioner.
– Även om behandlingen inte är botande, lever patienterna längre med sin sjukdom. Det innebär att de är mer sårbara för infektioner som vi måste bli bättre på att förebygga och hantera, säger Mattias Mattsson.
”Vi har fler behandlingsval än tidigare, och ju fler vi har, desto lättare blir det att skräddarsy en behandling för varje enskild patient.”
Leva ett normallångt liv
Framtiden för KLL-behandlingen ser ljus ut. Mattias Mattsson tror på en framtid där patienterna kan leva ett normallångt liv utan att behöva återkommande behandlingar.
– Om vi kan trycka ner sjukdomen så mycket att patienterna aldrig mer behöver en behandling, utan bara går på kontroller, är väldigt mycket vunnet. Vi kanske inte alltid kan kalla det för bot, men om behandlingen leder till att de kan leva ett normallångt liv, utan restriktioner, har vi kommit långt, säger Mattias Mattsson.
