Diagnostik och behandling förlänger livslängden
Årligen diagnostiseras cirka 10 000 män i Sverige med prostatacancer, varav 2 500 drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Förbättrad diagnostisering och behandling har gjort att den genomsnittliga livslängden för patienter med spridd prostatacancer har ökat från mellan ett och två år till mellan fem och sex år efter diagnos.
De flesta män som diagnosticeras med prostatacancer har en cancer som är begränsad till prostatan. De opereras eller strålbehandlas. När det gäller patienter med icke-spridd prostatacancer är det viktigt att förebygga överdiagnostik och noga selektera vilka patienter som är i behov av behandling. Forskning visar även att patienters och anhörigas tillgång till en kontaktsjuksköterska kan bidra till förbättrade behandlingsresultat och livskvalitet.
Behovet av strukturerad screening
Även den diagnostiska kedjan för prostatacancer har förbättrats på senare år, bland annat med hjälp av nya metoder och förbättrade blodprov. Det bidrar i sin tur till att fler prostatacancerfall diagnostiseras tidigt. Behovet av mer strukturerad screening är dock stort.
– Jag betraktar det som realistiskt att inom fem års tid etablera en strukturerad nationell populationsbaserad prostatacancerscreening. Behovet är stort då dagens screening i många fall är ostrukturerad och onödigt resurskrävande. Nya typer av blodprov har utvecklats och kompetensen finns där, nu återstår utmaningen att organisera screeningprogrammet, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.
”Vår förhoppning är att studien ska kunna bana väg för framtidens individualiserade behandling av spridd prostatacancer.”
Lever längre med god livskvalitet
De avgörande faktorerna för en framgångsrik behandling hos patienter med spridd prostatacancer är att de så tidigt som möjligt ordineras rätt läkemedelsbehandling. De många nya behandlingsalternativen har bidragit till att många i denna patientgrupp lever längre med god livskvalitet.
– Vad gäller nya behandlingar utvecklas för tillfället flertalet behandlingsalternativ för spridd prostatacancer, däribland riktade PARP-hämmare, isotopbehandling samt en ny generation bispecifika och trispecifika antikroppar som skräddarsys utifrån patientens behov, säger Henrik Grönberg.
Biomarkör avgör behandlingsmetod
Han ansvarar för den internationella och mycket uppmärksammade ProBio-studien, där man extraherar DNA-bitar från blodet från cancertumörer för en genanalys. Ambitionen är att identifiera biomarkörer som kan avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på.
– Målet med ProBio-studien är att prospektivt utvärdera om ett enkelt blodprov där vi analyserar cirkulerande tumör-DNA, kan förutse behandlingssvar. Vår förhoppning är att studien ska kunna bana väg för framtidens individualiserade behandling av spridd prostatacancer som minimerar biverkningarna, ökar överlevnaden och sparar resurser i sjukvården. Ambitionen är också att ProBio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.
AI-baserat beslutsstöd
– Jag är övertygad om att framtidens prostatacancervård i ökad utsträckning kommer att använda AI-baserade beslutsstödsverktyg. Dessa verktyg sammanställer information från många olika källor och erbjuder ett mer komplett beslutsstöd för såväl läkare som patient, säger Henrik Grönberg.
